Det har senaste året och från flera håll framförts krav på ökade satsningar inom forskning och utveckling för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Regeringen har också föreslagit extra miljarder i olika paket och i det syftet, vilket är bra.
Men en viktig aspekt som ofta kommer bort i diskussionen är hur effektivt vi sedan tar tillvara den ekonomiska potentialen i den nyfunna kunskapen. Det finns nämligen en möjlighet att öka avkastningen från FoU även vid dagens investeringsnivåer.
En grundförutsättning för att kunna utnyttja den fulla ekonomiska potentialen är att man har kontroll över den nyutvecklade kunskapen eller innovationen för att förhindra ett helt fritt spridande. Immaterialrätten och avtalsrätten erbjuder stora verktygslådor för just det ändamålet, så instrumenten för att skapa kontroll finns.
Vid en undersökning[1] som Zacco utfört bland 300 nordiska företag uttalade 89 procent att just kunskapskapitalet är det viktigaste att förvalta och skydda. Trots det uppgav bara 39 procent att de har full kontroll över detsamma. Detta tyder på att det finns en verklig möjlighet till förbättring.
För den som har kontroll öppnar sig flera olika sätt att kommersialisera kunskapen, exempelvis:
- att själv nyttja den i egenutvecklade produkter och tjänster. Detta är det traditionella sättet som vanligen leder till ett begränsat utnyttjande
- att i kombination med, eller utan, eget nyttjande kommersialisera genom att
- licensiera ut kunskapen
- använda som insatskapital i ett Joint Venture
- använda som dörröppnare för samarbete
Genom att skaffa sig kontroll kan således ett eller flera komplement till traditionell kommersialisering användas och skapa intäkter. Dessutom kan kunskap och innovationer som inte passar in i den aktuella affärsmodellen mycket väl vara framgångsrik i ett annat sammanhang och skapa betydande intäkter därifrån.
Kunskap i sig är en handelsvara, ett kapital och bör förvaltas som ett sådant. Det har en växande marknad och kan köpas, säljas, licensieras, bytas, etc. Den marknadens framväxt beror också på de allt högre kostnaden för FoU, vilken medför att den fulla ekonomiska potential måste utnyttjas för att motivera fortsatta investeringar i FoU.
I det moderna företaget finns inom i stort sett alla områden en klar koppling från vision, mål och strategier ned till arbetsprocesser och aktiviteter. Syftet är att skapa en effektiv styrning och uppföljning, så att alla goda krafter samverkar och driver mot det gemensamma målet.
Även kunskap och innovationer måste börja betraktas som det kapital det är och tas kontroll över på samma sätt som finansiellt kapital. Det finns utprovade metoder som har visat sig leda till en ökad förståelse hos ledningen för hur kontroll över affärskritisk kunskap kan påverka företagets position och lönsamhet och samtidigt introducerat ledningsverktyg för dem. De viktiga resultatet från detta är att ledningen inser och kan kommunicera vad de vill uträtta samt att ansvariga för olika delområden vet vad som förväntas. Det blir då möjligt för ledningen att delegera uppdraget ”att ta kontroll över kunskapen” på ett tydligt sätt och skapa relevanta återrapporteringssystem.
Jag rekommenderar därför starkt svenska företag och organisationer att:
1) Identifiera affärskritisk kunskap och innovationer
2) Ta kontroll med lämpliga juridiska instrument
3) Optimera avkastningen genom att överväga så många kommersialiseringsalternativ som möjligt
Investeringar i FoU är investeringar för framtiden, men de ger liten eller ingen avkastning om man inte samtidigt kan hålla friåkare borta. Men för den som tar kunskapsekonomin på allvar och strategiskt börjar arbeta med att säkra och exploatera kunskap och innovationer finns en stor potential för framtida välstånd.
[1] Källa Nordiska företag saknar kunskap om sin know-how, Zacco: Pressrelease 2008-02-04 www.zacco.com
