SAAB Automobil – Patent en glömd faktor för en lyckad rekonstruktion

Det är stor dramatik just nu kring SAAB Automobil. Det tidsfönster om tre månader som den nyligen tillsatte rekonstruktören har att arbeta inom är snävt. Det talas mycket om att koppla loss SAAB från GM och att finna nya ägare som kan tillskjuta kapital så att SAAB på egen hand kan fullfölja den nya affärsplanen, som – kan man utläsa av media – bygger på SAABs stolta tradition av tekniskt ledarskap.

Men hur ser det egentligen ut med det tekniska ledarskapet och än mera intressant, vilken rörelsefrihet har egentligen SAAB Automobil att självständigt ta fram nya konkurrenskraftiga bilar baserat på teknik?

Ny teknik kan man som bekant ta kontroll över med hjälp av patent.

Så, har SAAB Automobil en patentportfölj som relativt konkurrenterna är väl positionerad och skapar frihet att utveckla teknik i önskad riktning?

Har de en portfölj som är väl positionerad för att användas som bytesvara och den vägen komma åt av andra patentskyddad teknolog som är viktig för de egna produkterna?

Denna typ av frågor är ytterst relevanta just nu, men ingen verkar ställa dem.

SAAB Automobil har under en längre tid integrerats i GMs teknikplattformar och har därmed även lämnat ifrån sig utveckling och kontroll inom flera teknikområden. Utvecklingsprojekt som bedrivits på andra håll inom GM-koncernen har SAAB hittills kunnat utnyttja resultaten av, men inte om de kopplas fria från GM. GM kommer då troligen att kräva betalt för att SAAB Automobil i kommande bilgenerationer använder teknologi som utvecklats inom GM alternativt hindra detta och tvinga SAAB att utveckla alternativa lösningar till gamla problem.

Att ta fram en modern bilmodell innebär arbete med en myriad av teknologier. Allt ifrån mekaniska lösningar på t.ex. hjulupphängning, via elektronik för tändning och reglering av bränsleinsprutning till trådlös kommunikation med mobiltelefoner och annan utrustning, mjukvara och sensorteknik för krockskydd och fickparkering. Listan är oändlig.

Hur ser då SAAB Automobils internationella patentportfölj ut? En snabb databassökning inom fria patentdatabasen esp@cenet efter publicerade dokument ger för
• WIPO (PCT-ansökningar) 3 träffar åren 2003-2006
• EP (Europapatent) 5 träffar åren 2006-2007
• SE (Sverge) 176 träffar åren 1990-2007

En motsvarande koll i det amerikanska patentverkets fria databas ger 71 träffar för SAAB Automobil från år 1976 till idag.

Från detta perspektiv kommer alltså ett frikopplat SAAB Automobil att få det jobbigt när de ska att utveckla de nödvändiga nya bilmodellerna. Det kommer nog att krävas en ny ägare från bilbranschen som har en solid patentportfölj och tekniska plattformar att stödja utvecklingsansträngningarna med.

Nya bevis för att IP-relaterade frågor är för högsta nivå i företagsledningen

Internationellt kommer ständigt nya bevis för att IP-relaterade frågor är affärskritiska och affärsstrategiska frågor som måste behandlas på högsta nivå i företagsledningen.

Det senaste beviset på att så är fallet kommer från Microsoft, där Horacio Gutierrez, (tidigare med titeln Vice-president for IP and Licensing) enligt tidningsuppgifter nu befordrats till en Executive VP roll inom företaget.

Gutierrez är nu den andre personen med en Executive VP titel inom Microsoft med ansvar för IP-frågor. Den andre är den välkände Marshall Phelps, som är ansvarig för IP strategi och policy.

Att Microsoft nu har två personer på högsta nivå i bolaget med IP-kompetens säger en hel del om hur viktiga IP-frågorna blivit för Microsoft.

IP spelar bl.a. en avgörande roll som instrument för Microsoft som för att hålla tempot uppe och kostnaderna nere i utvecklingsarbetet är aktiva i samarbeten, ”open innovation” och vad de kallar ”collaborative innovation”.

Hur många IP-kompetenser finns i svenska företagsledningar? Hur många har någon som samordnar och säkerställer att alla IP-relaterade frågor på bästa sätt understödjer den befintliga affärsstrategin, eller möjliggör en annan?

Öka avkastningen från Forsknings- och utvecklingsinvesteringarna, börja hantera kunskap som det kapital det är!

Det har senaste året och från flera håll framförts krav på ökade satsningar inom forskning och utveckling för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Regeringen har också föreslagit extra miljarder i olika paket och i det syftet, vilket är bra.

Men en viktig aspekt som ofta kommer bort i diskussionen är hur effektivt vi sedan tar tillvara den ekonomiska potentialen i den nyfunna kunskapen. Det finns nämligen en möjlighet att öka avkastningen från FoU även vid dagens investeringsnivåer.

En grundförutsättning för att kunna utnyttja den fulla ekonomiska potentialen är att man har kontroll över den nyutvecklade kunskapen eller innovationen för att förhindra ett helt fritt spridande. Immaterialrätten och avtalsrätten erbjuder stora verktygslådor för just det ändamålet, så instrumenten för att skapa kontroll finns.

Vid en undersökning[1] som Zacco utfört bland 300 nordiska företag uttalade 89 procent att just kunskapskapitalet är det viktigaste att förvalta och skydda. Trots det uppgav bara 39 procent att de har full kontroll över detsamma. Detta tyder på att det finns en verklig möjlighet till förbättring.

För den som har kontroll öppnar sig flera olika sätt att kommersialisera kunskapen, exempelvis:

• att själv nyttja den i egenutvecklade produkter och tjänster. Detta är det traditionella sättet som vanligen leder till ett begränsat utnyttjande
• att i kombination med, eller utan, eget nyttjande kommersialisera genom att
  • licensiera ut kunskapen
  • använda som insatskapital i ett Joint Venture
  • använda som dörröppnare för samarbete 

Genom att skaffa sig kontroll kan således ett eller flera komplement till traditionell kommersialisering användas och skapa intäkter. Dessutom kan kunskap och innovationer som inte passar in i den aktuella affärsmodellen mycket väl vara framgångsrik i ett annat sammanhang och skapa betydande intäkter därifrån.

Kunskap i sig är en handelsvara, ett kapital och bör förvaltas som ett sådant. Det har en växande marknad och kan köpas, säljas, licensieras, bytas, etc. Den marknadens framväxt beror också på de allt högre kostnaden för FoU, vilken medför att den fulla ekonomiska potential måste utnyttjas för att motivera fortsatta investeringar i FoU.

I det moderna företaget finns inom i stort sett alla områden en klar koppling från vision, mål och strategier ned till arbetsprocesser och aktiviteter. Syftet är att skapa en effektiv styrning och uppföljning, så att alla goda krafter samverkar och driver mot det gemensamma målet.

Även kunskap och innovationer måste börja betraktas som det kapital det är och tas kontroll över på samma sätt som finansiellt kapital. Det finns utprovade metoder som har visat sig leda till en ökad förståelse hos ledningen för hur kontroll över affärskritisk kunskap kan påverka företagets position och lönsamhet och samtidigt introducerat ledningsverktyg för dem. De viktiga resultatet från detta är att ledningen inser och kan kommunicera vad de vill uträtta samt att ansvariga för olika delområden vet vad som förväntas. Det blir då möjligt för ledningen att delegera uppdraget ”att ta kontroll över kunskapen” på ett tydligt sätt och skapa relevanta återrapporteringssystem.

Jag rekommenderar därför starkt svenska företag och organisationer att:

1)       Identifiera affärskritisk kunskap och innovationer

2)       Ta kontroll med lämpliga juridiska instrument

3)       Optimera avkastningen genom att överväga så många kommersialiseringsalternativ som möjligt

 

Investeringar i FoU är investeringar för framtiden, men de ger liten eller ingen avkastning om man inte samtidigt kan hålla friåkare borta. Men för den som tar kunskapsekonomin på allvar och strategiskt börjar arbeta med att säkra och exploatera kunskap och innovationer finns en stor potential för framtida välstånd.

---

[1] Källa Nordiska företag saknar kunskap om sin know-how, Zacco: Pressrelease 2008-02-04 www.zacco.com

WIPO lämnar ny statistik för internationella patentansökningar 2008

WIPO publicerade idag ny statistik avseende internationella patentansökningar under 2008 enligt PCT-systemet (se fakta nedan). Det är tankvärd läsning, bland annat följande korta punkter:

 

För det första fortsatte trenden med ökande volymer av internationella patentansökningar under 2008 och nådde nästan 164.000 st. Även om ökningstakten fallit tillbaka något (till 2,4%) jämfört med snittet för de föregående tre åren (9,3%) är det fortsatt en volymökning.

 

Vidare publicerades en topplistan över de företag som inlämnat flest patentansökningar genom PCT systemet 2008. Ettan överaskar kanske någon:

1:a Huawei Technologies Co. Ltd, Kina, inlämnade 1.737 st.

2:a Panasonic Corporation, Japan, ) inlämnade 1.729 st.

3:e Koninklijke Philips Electronics N.V., Nederländerna, inlämnade 1.551 st.

4:e Toyota Jidosha Kabushiki Kaisha, Japan, inlämnade 1.364 st.

5:e Robert Bosch GMBH, Tyskland,  inlämnade 1.273 st.

 

För första gången är alltså ett Kinesiskt företag i topp. Telefonaktiebolaget LM Ericsson återfinns på 9:e plats med 984 st. och Nokia på 7:e plats med 1.050 st.

 

Om man istället för företag betraktar branscher och publicerade PCT ansökningar under 2008 såg topplistan ut så här:

1:a  Medicinsk teknik 12,0%

2:a  Datorrelaterat 8,5%

3:e Läkemedel 7,9%

 

Också intressant är att notera de snabbats växande branscherna, som är IT- teknologimetoder för management med +22,7% samt mikrostrukturer och nanoteknologi med +20,7%.

 

Och många tror fortfarande att Kineser bara tillverkar kopior av det vi i väst uppfinner och att svenska företag inte behöver förhålla sig till patentfrågor när de själva utvecklar nya produkter och tjänster, jösses.

 

 

Fakta:

WIPO (World Intellectual Property Organization) är ett FN organ som administrerar internationella förberedande patentansökningar under de sk. PCT systemet (Patent Cooperation Treaty)

Hallå där ute – intresserad av både IP och affärer?

Välkommen till min blogg.

Denna blogg kommer jag att använda för att kommentera affärsnyheter från ett för många ovanligt perspektiv, nämligen immaterialrättens. Eller, kommentera immaterialrätten från ett affärspespektiv.

Det är nämligen min uppfattning att många svenska företag halkar efter konkurrenter när det gäller att använda juridiska verktyg i affärssammanhang, vilket ligger dem i fatet när vi nu tränger djupare in i den post-industriella kunskapsekonomin.

Men vad är då immaterialrätt frågar sig vän av ordning? Ja, enkelt uttryckt reglerar den äganderätten till resultatet från en intellektuell prestation. På motsvarande sätt reglerar den bekanta sakrätten äganderätten till ett fysiskt föremål. Exempel på immateriella rättigheter är patent, varumärke, upphovsrätt, designrätt, växtförädlarrätt, etc.

Jag hoppas du följer med..